Torshälla – unik småstad och bruksort
Torshälla. Alar har varit aktiv i Torshällas politiska liv under flera mandatperioder. Han är engagerad i kultur och mångfaldsfrågor både genom yrkeslivet och privat. Det finns inte ett Torshälla, det finns många, säger Alar Kuutmann som är född och uppvuxen i Torshälla. Alar har varit aktiv i Torshällas politiska liv under flera mandatperioder. Han är engagerad i kultur och mångfaldsfrågor både genom yrkeslivet och privat.
Efter att ha varit borta från trakten i ett decennium flyttade jag tillbaka 1980. Då lade jag märke till flera saker som jag fortfarande ser. Husen ser annorlunda ut runt kyrkan och ute i Mälarbaden jämfört med dem som finns på Riktargatan och ramar in Edvardslund. På 1800-talet utvidgades den medeltida småstaden med Nyby bruk och behovet av bostäder åt arbetskraften gjorde att det nya folkhemmet byggdes öster om ån.
Människorna i Torshälla som jag mötte kom inte bara från sörmländska lantbruk. Det var bergslagsbor, ester, finnar, finlandssvenskar, italienare och stockholmare. De har alla varit här i snart tre generationer. Jag ser människors olika bakgrund, erfarenheter och förmågor som en tillgång. För mig innebär kommunpolitiskt arbete för Torshälla att skapa förutsättningar för människor att kunna vara med och utveckla vår gemensamma stad.
Den strategiska utvecklingen av Torshälla har i många år varit eftersatt – det finns ingen anledning att tveka om det. Markfrågorna är viktiga. När Torshälla stadsfullmäktige sålde mark 1967 nedanför Holmberget till Shell för att bygga en bensinmack var Vänsterpartiets föregångare, VPK, de enda som reserverade sig mot beslutet. När kommunen nyligen köpte tillbaka marken öppnar det stora möjligheter för bostadsbyggande där. Också på andra sidan ån, på före detta Holmens mekaniska verkstad, planeras nu för bostäder. En absolut förutsättning för stadens utveckling är att bostäder byggs inne i tätorten Torshälla och inte bara vid Mälarstranden.
Men utveckling av Torshälla är inte bara fler fastigheter. Mötesplatser och ett levande kulturliv behövs också. Musikalen ”8 Meter” var en stormande succé och borde sättas upp fler gånger. Året runt finns Ebelingmuseet och Holmberget att tillgå som kulturarenor. På somrarna kan Holmbergets utescen användas flitigare: ”This is amazing” som en jazzdiggare från New York sade till mig under en Sonya Hedenbratt-konsert för många år sedan på berget. En dröm vore att åter kunna kraftsamla kring att arrangera den nationella Django–festivalen i Torshälla, flyttad från Klockberget till Holmberget. Året runt borde musik och samtal arrangeras inomhus på Restaurang Holmberget.
Inom utbildning, vård och omsorg finns ett antal viktiga frågor som vi i Vänsterpartiet arbetar för. En ny förskola behöver byggas för att möta det behov som ökad inflyttning för med sig. Vi behöver minska antalet barn per avdelning och öka personaltätheten inom Torshällas barnomsorg. Vi behöver en kommunal skola som fortsätter att utveckla Torshällas erkänt goda insatser för elever med behov av särskilt stöd. De generella resultaten behöver också förbättras. Här finns det anledning att speciellt uppmärksamma pojkar som kommer från mindre studievana familjer.
Ung Fritids arbete med fritidsgården Bonsai är uppskattat men behöver kompletteras med förstärkning av det förebyggande sociala ungdomsarbetet. Antalet äldre ökar och det är nödvändigt att undersöka om Torshällas äldreomsorg har rätt boendeformer och tillräckliga resurser. Under flera år har människor med missbruk varit en framträdande fråga i staden. Värdiga och effektiva insatser i samarbete mellan socialtjänst och frivilliga krafter är en ytterst prioriterad fråga.
Vänsterpartiet ser Torshälla både som en egen stad och en del av Eskilstuna kommun. Samordning och samarbete med kommunledning, centrala fackförvaltningar och facknämnder är därför något som alla vinner alla på. Utvecklingen av Torshälla är också en utveckling av kommunen som helhet.
Alar Kuutmann