Skip to main content

Debattartikel i Eskilstuna-Kuriren – 13 oktober – Fler hyresrätter ger fler jobb

Vänsterpartiet har länge påtalat bostadsbristen i Sverige. I dag uppger hela 242 kommuner att de har brist på hyresrätter. Detta drabbar främst personer som inte är etablerade på bostadsmarknaden eller som behöver flytta men inte har råd att köpa en bostad, t.ex. ungdomar.

Cirka 250 000 unga vuxna saknar i dag ett eget boende. För att fylla behovet skulle det enligt Hyresgästföreningen behövas ca 160 000 nya bostäder i landet. Bostadsbristen innebär att trångboddhet och otrygghet breder ut sig i Sverige. Detta är allvarligt. Unga måste kunna planera sin framtid, flytta hemifrån och få en möjlighet att kunna börja sina arbetsliv.

Efterfrågan på hyresrätter är stor, såväl bland unga som äldre, men i dag är var femte ung vuxen orolig för att de inte ska få ett eget boende enligt en färsk undersökning av Byggnads/Novus. 1997 hade 62 procent av personer mellan 20-27 år en egen bostad – nu är det endast 53 procent. Försämringen har accelererat under 2000-talet.

Enligt Boverket kommer uppskattningsvis cirka 10 000 hyresrätter att påbörjas under 2012. Denna låga nivå kommer inte att tillgodose de kommande årens behov. Regeringens passivitet i bostadsfrågan hämmar ekonomisk tillväxt, sätter upp svåra hinder för att arbetsmarknaden ska fungera och drabbar många enskilda personer. Att som regeringen fokusera på att underlätta för andrahandsuthyrning löser inte bostadsbristen.

Till skillnad från regeringen investerar Vänsterpartiet i fler jobb och nya bostäder. Genom budgetsatsningar på bostadssektorn vill vi bygga många nya hyresrätter, omvandla befintliga lokaler till hyresrätter samt renovera miljonprogramsområdena. Vårt mål är att det ska byggas 40 000 bostäder om året i Sverige varav en majoritet ska vara hyresrätter. Vi vill därför utforma ett statligt investeringsstöd på 3 miljarder för att under de kommande åren stimulera ett ökat bostadsbyggande med inriktning mot hyresrätter. 450 miljoner av dessa ska gå till att bygga om befintliga offentliga lokaler till hyresrätter. Dessa satsningar skulle samtidigt innebära 3000 fler nya jobb. Vi möjliggör samtidigt för ROT-avdrag på hyresrätter.

Vi i kommunen måste ta ansvar för bostadsbyggande, renoveringar och energieffektiviseringar. I kommunen görs detta just nu bland annat genom de 57 hyresrätter som Torshälla Fastighetsbolag nu beslutat ska byggas på området Holmen i Torshälla. Den stora satsning på cirka 120 miljoner på renovering, energieffektivisering och trygghetsskapande åtgärder i området Lagersberg är en lokal satsning på hyresrätter och klimatet. Detta tycker vi är exempel på klar och tydlig vänsterpolitik i Eskilstuna kommun. Samtidigt är våra möjligheter utan statligt stöd begränsade. Ska vi på allvar få igång bostadsbyggandet och klimatpolitiken i Sverige så krävs det statliga investeringar och mer vänsterpolitik. Regeringen talar om arbetslinjen och andrahandsuthyrning. Vänsterpartiet skapar jobb och bygger bostäder.

Carin Kuutmann (V)
Vice ordförande,Torshälla Fastighetsbolag AB
Roja Mahmoudi (V)
Ledamot, Kommunfastigheter AB

Debattsvar i Eskilstuna-Kuriren 24/7: Demokrati kräver fortfarande att man deltar

Joel Hamberg samtalar med boende på Marielund om livet i Eskilstuna som äldre

Kim Fredriksson (SD) undviker i sitt debattsvar i Eskilstuna-Kuriren 18/7 det faktum att det är ett problem att endast delta 7 av 17 gånger i Vuxennämnden och samtidigt anse sig ta ansvar för äldre och funktionsnedsatta.

 Han bemöter heller inte att SD:s representant inte deltagit i någon diskussion eller yrkat på något eget förslag. Kims och SD:s svar visar i stället att de anser att det är ok av demokratiskt valda representanter att inte delta, skaffa sig information och vara delaktiga i beslut.

Vid alla 17 nämndmöten i Vuxen­nämnden har representanter från Vänster­partiet varit närvarande, ställt frågor och aktivt deltagit i diskussioner.

Kim oroar sig för vårt underskott – det gör vi med. Om SD varit delaktig i Vuxennämnden så hade ni vetat att vi ser över alla våra verksamheter, att vi i år till­skjuter 8 miljoner på funktionshinderssidan för att nästa år öka budgeten med 16,5 miljoner i ram och att det beräknade underskottet i dag inte ligger på 37 utan 28 miljoner.

SD anser att man tar ansvar genom att lägga mer pengar på Vuxennämnden än majoritet och opposition. Frågan är hur ni får fram miljonerna? Inte är det från om det byggs om ett torg eller inte, inte på uppbyggnaden av Stadshotellet eller från en New York-resa som du vill få det att låta som. Du vet mycket väl Kim att pengar som man lägger på investeringar endast till en liten del kan läggas på drift.

Kim låt oss hålla oss till fakta. SD vill spara 20 miljoner på Arbetsmarknads- och familjenämnden under 2013 och samtidigt genomföra 13 prioriteringar – till exempel Komvux för alla som behöver läsa upp sina betyg och kommunalt behandlingshem för missbrukare. Förslag som kostar pengar och snarare kräver en högre budget än en lägre. I en kommun kan man inte behandla pengar som monopolpengar och lova allt till alla. Det är inte seriöst.

Enligt dig gör ni besök och träffar brukare och personal. En nyfiken fråga – vilka verksamheter inom Vuxenförvaltningen har ni besökt? Vi har däremot gjort ett stort antal besök, exempelvis i hemtjänst, kök, matlag, boenden, öppen verksamhet, arbetet och daglig sysselsättning.

Besöken har vi gjort för att lära, träffa brukare och personal. Men lika viktiga som besöken är att få information om ekonomi och kvalitetssäkring, vetskap om hur personalen mår och hur brukarna upplever bemötande och service – listan kan göras lång på all information som ni valt bort och inte värderar.

Faktum kvarstår – ni har deltagit 7 av 17 gånger på Vuxennämnden och det är inte ett problem för er. Nej Kim det är tydligt att SD inte anser att demokrati kräver att man deltar.

Joel Hamberg (V) Vice ordförande i Vuxennämnden

Maria Forsberg (V) Ledamot i Vuxennämnden

Debatt Eskilstuna-Kuriren 16/7: Välfärd utan vinstuttag

Maria Chergui, (V) kommunalråd och Joel Hamberg (V), heltidspolitiker med ansvar för äldreomsorg

Vänsterpartiet är mot att riskkapitalbolag gör enorma vinster på vår gemensamma välfärd – skola, vård och omsorg. Undersökningar visar att vi inte är ensamma – åtta av tio i Sverige är mot vinstuttag i välfärden.

Detta gäller även 63 procent av borgerliga väljare. Vänsterpartiet är däremot helt ensamma som parti att dela svenska folkets åsikt – en välfärd utan vinstuttag.

Under Almedalsveckan presenterade Vänsterpartiet en modell för en välfärd fri från kommersiella intressen. Förslagen gäller skattefinansierad skola, förskola, äldreomsorg och vård. Vänster­partiet vill lagstifta om att skattepengar för väl­färden inte går till vinstdrivna före­tag.

Förslaget innebär att bolag som bara är ute efter vinst får tjäna sina pengar någon annanstans, samtidigt som vi fortfarande kan ha olika slags utförare att välja på. Vår utgångspunkt är att välfärden och vi människor inte ska bemötas utifrån hur lönsamma vi anses vara utan utifrån vilka behov vi har.

Tar man bort de kommersiella intressena skapas fokus på välfärdens kvalitet och jämlikhet. Det är det som ska styra välfärden, inte vad som ger mest vinst till ägarna.

Dagens vinstdrift innebär att välfärden varje år läcker åtta miljarder kronor, pengar motsvarande 20 000 jobb. Resurser som behövs i välfärden. I stället för vinstuttag ska eventuella överskott stanna i verksamheten genom att återinvesteras eller sparas. Varken vinstutdelning eller dolda vinstuttag ska vara tillåtet, till exempel via intern prissättning, lån inom koncern eller liknande.

Befintliga företag som vill vara med och utveckla välfärden kan välja att omvandlas till exempelvis aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning. En bolagsform som finns i dag och som effektivt får bort vinstintresset från välfärden. Vi säger inte heller nej till att t ex kooperativ bedriver skola, vård eller omsorg men det är upp till varje kommun eller landsting att avgöra om behov av ytterligare aktörer finns.

Beslut om en ny verksamhet ska få starta eller ej ska tas i kommunen eller landstinget av demokratiskt valda representanter. Vi vill därför ta bort de lagar som i dag ger icke-offentliga aktörer rätt att själva bestämma var och när de startar vissa skattefinansierade välfärdsverksamheter. Demokratiska beslut och noggranna bedömningar av behoven blir en förutsättning för att ge skattepengar till nya, icke vinstdrivna välfärdsverksamheter. Så skapar vi en jämlik välfärd och värnar skattemedlen.

Förslagen gäller skattefinansierad skola, förskola, äldreomsorg och vård. Om någon vill starta verksamheter som finansieras privat står det dem fritt att göra så.

Vi vill se en välfärd där pengarna stannar i hemtjänsten, på vårdcentralen och på förskolan. En gemensam välfärd där vi kan anställa fler och där behovet är det som styr när och var en ny verksamhet ska starta.

Maria Forsberg ordförande Vänsterpartiet Eskilstuna

Maria Chergui (V) kommunalråd

Joel Hamberg (V) heltidspolitiker med ansvar för äldreomsorg

Debatt i Eskilstuna-Kuriren och Tidningen Folket 5-6 juli – Demokrati kräver att man deltar

Sista debatten i kommunfullmäktige före sommaren är avslutad. Året slutade sedvanligt med en lång budgetdebatt där majoriteten, Alliansen och Sverigedemokraterna presenterade sina förslag.

Det var som vanligt fullt med ledamöter i bänkarna – ja, nästan i alla fall. Sverigedemokraternas stolar var också som vanligt halvtomma med endast 3 av 8 platser, övriga partiers platser var fyllda.

Mycket sades på fullmäktige och en del av det har det skrivits om i tidningarna, men inte allt. Det finns några fakta som Eskilstunas befolkning måste upplysas om.

Sverigedemokraterna skriver i sin Årsplan att de redan i sitt valmanifest slår fast att de för den här mandatperioden ”fokuserar på en värdig ålderdom och prioritering av kärnverksamheter”. I sin Årsplan för 2013 skriver man vidare ”sedan mandatperiodens början har vi genomgående haft som målsättning att försöka påverka de politiska besluten inom framförallt dessa områden. Det har vi visat genom våra ställnings- taganden i nämnder, kommunstyrelse och kommunfullmäktige…”

Sedan räknar de i Årsplanen upp förslag vad de vill satsa på när det gäller äldre. Då kanske en eller annan tänker att de verkar bry sig om de äldre. Men hur är det egentligen?

I vuxennämnden, där det faktiska, centrala och mest avgörande arbetet kring kärnverksamheten för äldres vardag och framtid pågår, har Sverigedemokraterna under dessa två år visat att de prioriterar de äldre genom att delta 7 av 17 gånger.

De tillfällen SD har varit på plats har de inte deltagit i några diskussioner och har vid ytterst få tillfällen yttrat sig, vid två tillfällen för att meddela att de inte skulle delta i beslutet. Helt tyst har de varit kring hur man kan utveckla vård, omsorg och sysselsättning för unga och äldre i behov av stöd.

Sverigedemokraterna har i vuxennämnden inte lagt förslag, gjort reservationer eller yttranden. Vad vi kan minnas har de endast yrkat bifall vid några få tillfällen och då när nämndsekreteraren frågat om hela nämnden yrkar bifall till förslaget – exempelvis när nämnden skulle anta sin offensiva plan kring jämställdhetsarbetet under 2012. Det är i och för sig är intressant då Sverigedemokraterna inte brukar vara positiva till ett aktivt arbete kring jämställdhet, men det är en helt annan debatt.

I vuxennämnden gör Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Folkpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna det omvända. Vi förbereder oss, vi deltar på möten, vi besöker verksamheter, träffar boende och personal samt lär oss om vår organisation. Vi för kontinuerligt diskussioner och bidrar alla konstruktivt i utvecklingen av nämndens många och olika ansvars- områden. Detta för att förbättra livskvaliteten för våra brukare och anhöriga inom Eskilstuna kommun.

Så tar man ansvar – vi tar ett demokratiskt ansvar! Hur anser du Kim Fredriksson, gruppledare för SD, att ni tar ansvar för, samt lär och skaffar er kunskap om våra äldre och funktionsnedsatta i Eskilstuna?

Joel Hamberg (V), vice ordförande i Vuxennämden

Maria Forsberg (V), ledamot i Vuxennämden

Debatt i Eskilstuna kuriren: Vården blir spekulationsobjekt

Joel HambergRegeringen hotar med att 2014 tvångslagstifta så att alla kommuner tvingas privatisera äldreomsorgen. Kommuner som sagt nej till eller bara i begränsad omfattning använder sig av Lagen om valfrihet, LOV, ska påtvingas riskkapitalbolag

Det innebär att den välfärd och trygghet som vi alla någon gång i livet behöver läggs ut på en marknad och görs till spekulationsobjekt för de olika vårdbolagen. Man ska komma ihåg att lönsamheten inom äldreomsorgsbranschen är mycket hög. Överskottet försvinner i privata bolagsfickor. Vi tycker inte att det är så våra sociala skyddsnät ska fungera. Kommunernas uppgift måste vara att skapa bästa möjliga äldreomsorg för medborgarna, inte att grunda för en vårdmarknad.

Men nu kör den borgerliga regeringen över de kommuner och landsting där medborgarna har röstat för en sammanhållen, offentligt driven äldreomsorg. I valfrihetens namn ska de nu tvinga alla kommuner att öppna för privat vinstdriven äldreomsorg.

Få svenskar efterfrågar ett sådant tvång och vi har fortfarande inte sett några seriösa utvärderingar av de stora utförsäljningar av offentlig vård och omsorg som har genomförts. Enligt studier anser endast 18 procent att vården drivs bäst i privat regi. Förtroendet för äldreomsorgen är dessutom rekordlågt. Vi delar den oron många känner.

En generell välfärd som vi gemensamt betalar har insyn i och styr över har förutsättningarna att erbjuda den höga kvalitet vi förväntar oss av äldreomsorgen. Tvångsprivatiseringar gör att kommuner får svårigheter att styra verksamheterna ekonomiskt, och garantera säkerhet och kvalitet. Personalen i privat äldreomsorg har inte som i den offentligt drivna verksamheten grundlagsskyddat meddelarskydd om de rapporterar missförhållanden till media.

Man kan se att det är de anställda som finansierar bolagens avkastningskrav genom lägre ersättningar, höjd pensionsålder, pressade arbetsscheman, fler deltider och timanställningar. Vi vet att det är vad personalen inom äldreomsorgen allra minst behöver. Vänsterpartiet har lagt förslag på att öka grundbemanningen på våra äldreboenden och skjuta till ytterligare resurser till verksamheten för att faktiskt kunna garantera en god och likvärdig omsorg för alla.

Att låta privata bolag bestämma vart skattepengarna ska gå i stället för att låta behoven styra utarmar och försämrar hela verksamheten. Sverige utmärker sig internationellt genom att tillåta de oreglerade och vidlyftiga vinstutdelningarna vi ser hos de stora vårdbolagen. Gemensamma skattepengar som skulle ha gått till att förbättra tillgängligheten och bemanningen på våra äldreboenden försvinner.

I ett läge då vårdskandal efter vårdskandal rullas upp inom den privata äldreomsorgen är det fullständigt oansvarigt att fortsätta driva på för ökad avreglering. Det är inte vad människor vill ha. Vi behöver se bristerna och åtgärda dem – inte utöka antalet privata vårdbolag.

Eva Olofsson (V)

Politisk talesperson i äldrefrågor

Joel Hamberg (V)

Heltidspolitiker med ansvar för äldreomsorg

Eskilstuna-Kuriren 13/4: Utrota barnfattigdomen i Eskilstuna

Den borgerliga politiken sliter isär Sverige och Eskilstuna och klyftorna ökar. Fler har råd med dyra utlandsresor, lyxrenoveringar av hus eller privat städhjälp, tack vare den borgerliga regeringens hårda klasspolitik.

De som betalar priset för denna politik är arbetslösa, ensamstående föräldrar och deras barn. De har inte fått mer i plånboken, tvärtom. Fattigdomen breder ut sig.

De senaste åren har vi sett en ökning av barnfattigdomen som vi aldrig någonsin tidigare sett i Sverige. Detta får allvarliga konsekvenser för framtiden. Barn som växer upp under fattiga förhållanden har betydligt sämre möjligheter att lyckas i skolan, de får sämre hälsa, även i vuxenlivet och de löper betydligt större risk att leva i arbetslöshet i vuxen ålder.

En bukett röda nejlikor
Nejlika

Rädda Barnens senaste rapport visar att Eskilstuna har en högre barnfattigdom än många andra kommuner i Sverige.

Barnfattigdomen är dock inte ett isolerat problem i sig. Fattiga barn skulle inte finnas utan fattiga föräldrar. Det är hög arbetslöshet, försämringar i A-kassa, sjukförsäkring och så vidare som skapar fattiga barn.

Därför finns det starkaste och mest effektiva åtgärderna på nationell nivå. Vänsterpartiet är det parti som allra tydligast har en politik som skulle leda till en kraftigt minskad barnfattigdom. Fler jobb och tryggare försäkringssystem är två exempel.

Tyvärr har vi inte makten i riksdagen. Detta gör att den borgerliga politiken fortsätter slita isär vårt samhälle. Orättvisorna fortsätter att öka. De fattiga barnen blir inte färre.

För att nå en mer jämlik kommun har Vänsterpartiet i Eskilstuna, som en del av majoriteten, under många år arbetat aktivt med förebyggande insatser.

Vi har exempelvis fritidsgårdar runtom i kommunen och vi har varit drivande i att öppna Ungdomens hus. Vi har byggt ut förskolan. Vi har under denna mandatperiod tydligt deklarerat att vi satsar på skolan och barnen.

I det förslag till nytt föreningsbidrag som ligger, är det just föreningar som arbetar med barn och ungdomar som är prioriterade. För oss har sommarkollo varit oerhört viktigt och Eskilstuna kommun äger flera sommargårdar. Vi vill fortsätta satsa på olika kolloverksamheter. Alla barn behöver komma iväg en stund på sommaren.

För att minska konsekvenserna av den borgerliga politiken på nationell nivå vill vi fortsätta arbeta för att skolan ska vara helt avgiftsfri, att fler elever ska få tillgång till rätt teknik, att fler ungdomar ska få sommarjobb, att alla skolor ska erbjuda läxhjälp samt minska barngrupperna i skolan. Vi arbetar också för att beslutet om att barnperspektivet ska finnas med vid alla kommunala beslut efterlevs.

I kommunen kan vi arbeta förbyggande och kompensera för barn som lever i fattiga förhållanden. Men vill man på allvar utrota barnfattigdomen, så krävs en helt annan nationell politik för ett jämlikt samhälle och inte en politik som återinför klassamhället.

Annette König-Tillenius (V)

 

Vice ordförande Eskilstuna

 

Debattartikel i Eskilstuna-Kuriren den 5 april 2012 – Sänkta ingångslöner ger fattiga människor

Centerledaren Annie Lööfs förslag att sänka ingångslönerna med 25 procent vore en katastrof för många svenska löntagare.

En heltidsarbetande undersköterska skulle få ungefär 8 500 kronor kvar att leva på efter skatt. För det stora antal inom äldreomsorgen som jobbar deltid, skulle den verkliga månadsinkomsten bli ännu lägre. Lika illa eller värre ser det ut i restaurangbranschen, handeln och städbranschen. Lönerna är låga och många har timvikariat och jobbar deltid.

Redan i dag är ekonomin knapp för alla som vårdar, serverar, städar och betjänar kunder i butiker. Utan dessa hundratusentals människors arbete skulle samhället sluta fungera. Men Annie Lööf tycker alltså inte att de är värda de löner de får. De ska ha ännu mindre.

Motivet är förstås att sänkta löner ska leda till fler jobb. Problemet är att det inte fungerar. Det finns inga tydliga samband mellan sänkta löner och fler jobb – tvärtom är arbetslösheten högre i många av de länder där ingångslönerna är låga.

Vad sänkta ingångslöner däremot leder till är att människor förblir fattiga trots att de arbetar. För att få ner arbetslösheten behövs i stället investeringar som skapar arbetstillfällen och utbildningar som gör det möjligt för arbetslösa att få jobb.

Vänsterpartiets alternativ till skatte­sänkningar och lönedumpning är satsningar på bostadsbyggande, grön omställning av transporter och energisystem och en kvalitetshöjning i välfärden. Och i stället för förnedrande arbetsmarknadsprogram vill vi storsatsa på yrkesutbildningar, lärlingsplatser och en chans att läsa in gymnasiet för alla som behöver det.

Vi vill bygga ett framtida Sverige med minskade klyftor, en bättre välfärd och en hållbar och konkurrenskraftig industri. Ett Sverige där alla kan leva på sin lön och känna sig stolta och uppskattade efter förtjänst oavsett om man jobbar som servitris, snickare eller lärare.

Det står i tydlig kontrast till den borgerliga framtidsvisionen med ökande klyftor och heltidsarbetande som lever under fattigdomsgränsen.

Maria Forsberg (V)
Ordförande Eskilstuna

Debattartikel Tidningen Folket den 31 mars 2012 – Svensk handelspolitik frikopplad från mänskliga rättigheter

Sverige ska vara en tydlig kraft för frihet, fred och försoning i vår värld brukar det heta i den borgerliga regeringens högstämda deklarationer och högtidstal. Samtidigt har avslöjande lagts till avslöjande om hur handelsminister Ewa Björling utan någon tvekan fördjupat det ekonomiska samarbetet med några av vår tids värsta förtryckarstater. Svensk handelspolitik har under Björlings ledning helt frikopplats från arbetet för mänskliga rättigheter och demokrati.

•I juni 2009 ledde Ewa Björling en handelsdelegation till diktaturens Syrien. Efter resan skrev regeringen på sin hemsida om ”omfattande reformer av samhället” i Syrien, men inte något om förtrycket mot oppositionen. I delegationen ingick bland annat svenska Ericsson som lyckades sälja mobilsystemet Ranos, som regimen i Damaskus senare kunnat använda för att övervaka sin befolkning och spåra upp oppositionella. När EU i vintras diskuterade att införa sanktioner mot telekomsektorn i Syrien sa Sverige som enda land nej.

• I september 2009 ledde Ewa Björling en handelsdelegation till Libyen. Huvudsyftet var att förmå diktaturen att köpa övervakningssystem från svenska Rymdbolaget. Till SVT sa en av deltagarna efter resan att det var en ”liten guldruschstämning”. I pressmeddelandet inför resan lyfte man fram Libyens stora satsningar på infrastruktur, men inte ett kommatecken ägnades åt de omfattande brotten mot de mänskliga rättigheterna.

•2009 måste ha varit ett arbetsamt år för handelsministern, för nu avslöjas att hon även hann ta initiativ till ett tio år långt samarbete med diktaturen Saudi-Arabien för att kunna leverera bland annat övervakningssystem som hade ökat regimens möjligheter att övervaka sin egen befolkning.

Tyvärr kan listan göras mycket lång. Mellan oktober 2007 och september 2010 besökte handelsministern Nordafrika och Mellanöstern 26 gånger, bland annat Libyen, Egypten, Bahrain, Förenade Arabemiraten, Saudi-Arabien och Tunisien. Under samma tid gjorde hon ett besök i Latinamerika, två i Kina och två i Indien. Logiken är dunkel. Varför har handelsministern besökt Saudi-Arabien fler gånger än Sveriges två viktigaste exportmarknader Tyskland och Norge?

En rad diktaturer har fått glans och legitimitet genom att Sveriges handelsminister leende skakat hand med deras företrädare.

Så sent som i mars förra året var den syriske vice premiärministern i Stockholm och åt älg med Ewa Björling, ett besök som fick genomslag i regimvänlig media i Syrien, en fjäder i hatten för en allt mer ifrågasatt regim.

Direkt komiskt blir det därför när Björling i riksdagen påstått att revolterna i Nordafrika ”inte varit möjliga över huvud taget” utan hennes resor och det svenska näringslivets närvaro. Få demonstranter i Damaskus eller Manama håller nog med.

Retoriken känns samtidigt igen, det lät på samma sätt när Moderaterna motsatte sig inskränkningar i exporten till apartheidregimen i Sydafrika. De nya moderaterna försöker nu dölja de gamla moderaternas misstag och hävdar numera att man var emot apartheid. Men man har uppenbarligen inte lärt något av sina misstag. På samma sätt som Moderaternas motstånd mot handelsbojkotter mot Sydafrika på 80-talet spelade apartheidregimerna i händerna så innebär dagens moderatmärkta handelspolitik att frågor om demokrati och mänskliga rättigheter helt satts på undantag när svenska varor och tjänster ska säljas till vår tids värsta diktaturer.

Hans Linde,

Riksdagsledamot

och Utrikespolitisk talesperson (V)

Maria Chergui,

Kommunalråd (V)

Debattartikel i Eskilstuna-Kuriren 19/3: Program för grön omställning

Klimatutsläppen ökar både globalt och i Sverige. Bara under 2010 ökade de svenska utsläppen av växthusgaser med elva procent vilket minskar våra chanser att klara de klimatmål vi ska nå 2020. Regeringen uppträder mycket passivt på miljöområdet. Sverige kan dock bli ett föregångsland inom klimatpolitiken redan 2020 men då behövs nya klimatmål och en samordning inom politiken.

En framgångsrik väg för ett bra miljöarbete är riktade statliga investeringspengar till bland annat kommuner. Under drygt tio år på 2000-talet beviljades Eskilstuna kommun 14,3 miljoner inom olika klimatinvesteringsprogram. Kommunen gjorde ett bra miljöarbete för KLIMP-pengarna, till exempel utbyggnaden av fjärrvärmenätet, biogas till stadsbussarna och projektet Gå och cykla till skolan. Mycket kom till stånd som annars inte skulle ha gjorts av ekonomiska skäl.

För en hållbar utveckling måste vi agera globalt, nationellt, regionalt och lokalt. Ett av Vänsterpartiets förslag för minskade utsläpp i Sverige är att vi vill inrätta ett nytt investeringsprogram för klimatet riktat till kommuner, landsting och företag – Klimatprogrammet.

Mellan 2012 och 2014 satsar vi tre miljarder på detta vilket kraftigt minskar utsläppen och skapar många nya jobb. Ny teknik för export till utlandet främjas. Klimatprogrammet skulle ge oss i Eskilstuna rätt förutsättningar att agera och ta ansvar på det lokala planet.

I Eskilstuna finns det tre konkreta saker som vi relativt snabbt skulle kunna göra för pengarna från Klimatprogrammet. Vi vill satsa på ökad produktion av biogas, med en utökning av antalet biogasstationer, lättillgängliga för olika typer av fordon som privatbilister, taxi, lokala åkerier och tjänstebilar.

Vänsterpartiet vill fortsätta den framgångsrika cykelsatsning som vi påbörjat sedan flera år tillbaka då vi byggt många mil cykelväg. Sedan 2005 har cykelåkandet ökat med 80 procent i kommunen och utgör i dag 13 procent av allt åkande. Fler cykelbanor, förbättrat underhåll och fler centrala cykelparkeringar gör det bekvämare för människor att lämna bilen hemma och ökar cyklandet, investeringar i klimatet och folkhälsan.

En tredje satsning gäller den förnybara energin, bland annat vindkraft och solenergi. Särskilt skulle statliga pengar till Eskilstuna öka möjligheten att investera i solceller som skulle kunna bidra till elproduktionen för våra skolor, äldreboenden men även våra hyreslägenheter.

Vänsterpartiets förslag om Klimatprogrammet skulle kraftigt möjliggöra och intensifiera kommunens gröna omställning. Mindre fossilberoende bränsleslag och färre bilar i Eskilstuna skulle kunna bli resultatet av Klimatprogrammet och därmed påverka miljön på ett märkbart positivt sätt.

Vi vill ta ansvar för att Eskilstuna och Sverige ska få ner sina utsläpp till en hållbar nivå. Att gå före är också det bästa sättet för att påverka andra kommuner och länder.

Joel Hamberg (V)
Ledamot i Miljöutskottet

Jens Holm (V)
Klimatpolitisk talesperson

Debattartikel Eskilstuna-Kuriren 2012-03-14: Dela föräldraförsäkringen lika

TCO:s senaste undersökning om föräldraledighet visar på dystra siffror för Sörmland när det gäller pappaindex – som förenklat handlar om hur stor andel av föräldraledigheten som tas ut av män.

I undersökningen för 2011 backar länet från 9 till 18 plats. Endast 22,4 procent av föräldradagarna togs ut av papporna. Eskilstuna kommun är näst sämst i länet vilket för oss inte är acceptabelt.

Undersökningen visar att pappaindex överlag ökar blygsamt i Sverige. Men bakom siffrorna döljer sig något annat. Tiden som tas ut av papporna har ökat men inte antalet män som tar ut tid. Det är självklart bra att tiden ökat men det måste blir fler pappor som tar föräldraledigt om vi ska uppnå jämställdhet.

För att komma tillrätta med det ojämlika uttaget driver Vänsterpartiet en konkret och tydlig politik. Vi vill se en delad föräldraförsäkring vilket innebär att föräldradagarna delas lika mellan de båda föräldrarna. Ska Sverige nå jämställdhet på riktigt menar vi att en delad föräldraförsäkring är en förutsättning för att lyckas. Både barn och föräldrar gynnas av den nära relation som uppstår när tid finns för att träffas. Båda föräldrarna får också en full inblick i allt arbete det innebär att vara hemma med ett litet barn. Detta lägger grunden för en mer jämställd fördelning av arbetet i hemmen senare i livet.

Vill man nå målet med jämställda löner är en delad föräldraförsäkring en viktig förutsättning. Då är det inte längre kvinnor som till största delen stannar hemma med barnen och riskerar att avstanna i sin löneutveckling. Det är heller inte tillåtet enligt lag att välja bort unga kvinnor från ett jobb utifrån att de nog snart skaffar barn men vi vet att det ändå sker i dag.

En delad föräldraförsäkring menar vi likställer kvinnor och män i större utsträckning vid anställningar. Risken minskar också att kön blir en faktor vid en eventuell befordran. En delad föräldraförsäkring gör det också självklart för båda könen att utan problem kunna säga till sin arbetsgivare att man tänker vara pappa- eller mammaledig.

Jämställdhet är en av Vänsterpartiets hjärtefrågor och en avgörande fråga att lyckas med om Sverige på allvar ska bli ett land där alla människor kan leva i trygghet, där alla får lika lön för lika arbete och där kvinnors fritid blir likställd med männens. En delad föräldraförsäkring är ett avgörande steg på vägen.

Maria Chergui (V)
Maria Forsberg (V)
Joel Hamberg (V)