Bostad åt alla!
Det är trång i Storstad. Inte minst inomhus. Ja, inte i villaområdena förstås, eller i miljonvåningarna. Men i hyreslägenheterna och i bostadsköerna är det tjockt med folk.
Bostadsbristen har skapat hyresvärdarnas marknad. De väljer och vrakar fritt bland de bostadssökande. Det leder till emr segregering och utanförskap.

Vänsterpartiet anser att en egen bostad ska vara en rättighet för alla. Då kan vi inte lämna lösningen på bostadsbristen åt marknadskrafterna.

Vi behöver inte fler rikemansghetton där ett fell bakkort och ett ”svenskt” efternamn är inträdesbiljetten till en bostad. Vi behöver fler bra och billiga hyreslägenheter och en social bostadspolitik.

En självklar rättighet!
Vänsterpartiet vill att det byggs 20 000 hyresrätter om året under 10 år. En ny statlig bostadsfond ska inrättas för det syftet.

Vi vill också höja standarden och kvaliteten i boendet. Därför vill vi att 65 000 bostäder renoveras varje år under samma period.

Eftersom syftet är att bygga bra bostäder som folk har råd att bo i ska ett tak sättas för byggkostnaderna och hyrorna ska förhandlas i förväg.

Vi vill dessutom införa obligatorisk avgiftsfri bostadsförmedling och en lag som gör alal kommuner skyldiga att fördela lediga lägenheter på ett rättvist sätt. Rätten till bostad ska skrivas in i socialtjänstlagen.

Så vill vi bygga levande städer där alla har en självklar rätt till ett eget hem!

På bilden syns huset som inrymmer vårt lokala partikansli.

De vill stjälpa…
De nya moderaterna säger att de är ett arbetarparti som gillar facket och kollektivavtalen. Det visar de genom att tillsammans med sina allianskompisar föreslå en chockhöjning av avgiften till a-kassan med upp till 300 kr/månad.
Detta samtidigt som att den som blir arbetslös ska få ut mindre för a-kassan än idag. Dyrare och sämre, alltså.

Dessutom ska man tvingas ta jobb för en lön som motsvarar 80% av a-kasseersättningen. Ochd et ska bli upp till 700 kronor dyrare per år att vara med i facket.

Det är inget nytt med den politiken, det är bara lite nya metoder för att åstadkomma lägre löner och minskad facklig styrka.

Vi vill stärka!
Borgarnas politik leder till ökade klyftor och ett arbetsliv där folk blir rädda för att kräva sin rätt. Hotet om arbetslöshet och kraschad ekonomi är en effektiv munkavle.

Vårt alternativ är en politik för full sysselsättning och en stark arbetsrätt där kollektivavtalen och strejkrätten är centrala.

Vi vill stärka anställningsskyddet och ta bort undantagsreglerna i LAS som låter arbetsgivaren välja och vraka fritt vid uppsägningar.

Vi vill stärka yttrandefriheten i arbetslivet. Ingen ska behöva riskera att bli arbetslös för att ha påtalat fel och brister på sitt jobb.

A-kassan ska fortsätta att vara en trygghet för den som blir arbetslös, inte ett redskap för att dumpa lönerna. Låt inte lönesänkaraliansen lura dig – sämre villkor skapar inga nya jobb!

Det gör skogsägarna i Småland. Och alla som blev utan el i veckor.
På senare år har klimatförändringarna orsakat naturkatastrofer och oväder över hela jorden. Redan om 35 år kan de svenska vintrarna vara tre grader varmare än idag. Samtidigt som torka och vattenbrist kan bli ett problem på somrarna.
De värsta effekterna kommer att drabba de fattiga delarna av världen.

Men vi kan påverka framtiden. Om vi tar miljöförstöringen på allvar och väljer en politik för långsiktigt hållbar utveckling istället för en där kortsiktiga vinstintressen får styra.

DAGS ATT STÄLLA OM!
Vänsterpartiet vill snabba på energiomställningen. Genom att satsa på förnyelsebar energi kan vi stoppa klimatförändringarna. Vi vill att de samhällsägda företagen går i spetsen för omställningen. De ska driva på och underlätta effektivisering, teknikutveckling och produktion av förnyelsebar energi. Här kan många nya arbetstillfällen skapas inom både offentlig och privat sektor.

Vårt mål är att minska den fossila bränsleförbrukningen med 80 procent inom femton år. Därför vill vi satsa på kollektivtrafik och rena bränslen.

Om vi vill slippa en ny Gudrun måste vi investera idag.

Klimatförändringarna kan ses som vår tids ödesfråga. I nyhetsrapporteringarna har vi hört talas om naturkatastrofer i New Orleans, Pakistan, Centralamerika och nu senast översvämningarna i Centraleuropa. Dessa fenomen är inte jordklotets prövning mot oss, utan ett svar på vår behandling av jordens resurser.

Utsläppen från fossila bränslen är en av de främsta orsakerna till klimatförändringarna. En kraftigt minskad förbrukning av olja, kol och naturgas är ett måste för att vända utvecklingen. I Sverige har vi alla förutsättningar för att bli ett föregångsland i den processen.

Vänsterpartiets mål, att minska utsläppen från fossila bränslen med 80 % inom 15 år, är fullt genomförbart. Vi vill göra det genom att satsa på kollektivtrafik, alternativa bränslen som biogas och etanol och inte minst på forskning och utveckling av ny miljöteknik. Då kommer vi att se vinster för miljön och en ökning av konkurrenskraftiga jobb i en utvecklingsbar bransch.

De borgerliga partiernas linje är omodern. De motsätter sig fungerande metoder som biltullar och alternativa energikällor. Och de talar fortfarande om att kärnkraften är nödvändig. Med en borgerlig regering skulle vi ägna fyra år åt att göra oss än mer beroende av miljöskadliga energikällor – detta är inte hållbart!

Kan någon lova att kärnkraften kommer att bli en säker energikälla? Nej, så länge vi har kärnkraftsreaktorer lever vi med katastrofrisken. Även problematiken kring slutförvaringen av avfallet kvarstår. Ett attentat mot en av dagens förvaringsanläggningar, exempelvis i La Hague i Frankrike, har visats kunna innebära 60 gånger så stora utsläpp som från Tjernobyl. Självfallet skall ansvar tas för avfall från våra reaktorer, men vårt krav är en total avveckling.

En avveckling av kärnkraften är nödvändig för att inte ytterligare belasta miljön och kommande generationer. Vänsterpartiet arbetar för den offensiva och moderna energipolitik som Sverige och världen behöver.

Eila Clarstedt
Maud Ekman
Vänsterpartiet Eskilstuna

Debattartikeln publicerad i Folket samt Eskilstuna Kuriren under vecka 15 och 16, 2006.

Medlemsmötets beslut till kommunal lista för Vänsterpartiet Eskilstuna 2006:
1) Eila Clarstedt
2) Carin Holmqvist Kuutman
3) Henric Axéll
4) Firat Nemrud
5) Anette Stavehaug
6) Magnus Karlsson
7) Maria Chergui
8) Maria Forsberg
9) Maud Ekman
10) Therese Grubjer Jacobsson
11) Sara Molander
12) Tord Andersson
13) Roja Mahmoudi
14) Börje Eriksson
15) Martina Eriksson
16) Alar Kuutman
17) Gerd Johansson
18) Rolf Waltersson
19) Terhi Niemi
20) Rashid Azarå
21) Åsa Danielsson
22) Jim Lagerlöf
23) Lars Gunnar Kempe
24) Ghulam Hazrat
25) Viggo Hansen

JämO Claes Borgström föreslår nu att svenska fotbollslandslaget ska bojkotta fotbolls-VM med anledning av den planerade prostitutionsverksamheten i samband med evenemanget.
Borgström har rätt i att svensk fotboll bör agera i frågan, men vi tror inte att bojkott av fotbolls-VM är rätt metod säger Vänsterpartiets Verkställande utskott.
De fortsätter med att säga att själva problematiken inte ligger i fotbollsspelandet eller VM i sig utan den planerade bordellverksamheten som är direkt kopplad till VM. Det är den som ska bojkottas. Men det betyder inte att fotbollslandslaget inte kan göra en insats.

Hela Europa försöker nu att påverka tyska politiker, UEFA, FIFA och andra inblandade i VM-arrangemanget att stoppa den planerade bordellsatsningen.

I Sverige engagerar lokalpolitiker, kvinnojourer, manliga nätverk och idrottsorganisationer i frågan. De tar på sig ansvaret att protestera mot prostitution och sexslaveri i allmänhet och mot den groteska bordellsatsningen i samband med VM i synnerhet.

Även Lars-Åke Lagrell, Svenska fotbollsförbundets ordförande hävdar att frågan i första hand är politisk och inte är deras sak att driva även om han och andra företrädare för fotbollen i Sverige har uttalat sin avsky för de planerade bordellerna under VM.

Det stämmer att prostitution och sexslaveri är en politisk fråga i allra högsta grad. Och precis om skett med anledning av andra viktiga politiska frågor genom historien, som apartheidregimen i Sydafrika, raslagarna i USA etc. kan givetvis idrottsevenemang som får mycket medial uppmärksamhet användas för att markera i denna fråga. I synnerhet som den är direkt kopplad till ett idrottsevenemang.

Fotbollsspelarna är förebilder för tusentals unga män. Här har de ett ypperligt tillfälle att fungera som ambassadörer för kampen mot prostitution och människohandel under en period då de får maximal internationell uppmärksamhet.

Vänsterpartiets Verkställande utskott uppmanar Fotbollsförbundet och spelarna i landslaget att göra en aktiv insats mot den exploatering och förnedring som prostitution och människohandel innebär.

Rädslan att bli utsatt för övergrepp begränsar livsutrymmet för många kvinnor. Parker, gator och tunnlar upplevs som hotfulla miljöer som många undviker.
Feministiskt självförsvar är ett enkelt verktyg för att omvandla rädsla till styrka. Det bygger på mentalt, verbalt och fysiskt självförsvar för att kunna ta sig ur en hotfull situation.
Den som känner självförtroende och vet hur man kan försvara sig blir mindre rädd.

Därför kräver vänsterpartiet att alla gymnasieskolor skall erbjuda kurser i feministiskt självförsvar.
Män som hotar och misshandlar sin nuvarande eller före detta partner ska självklart gripas och ställas inför rätta.
Men utsatta kvinnor behöver också skydd och stöd och kunskaperna om mäns våld mot kvinnor måste öka.

Därför kräver vi:
– Att kvinnojourerna garanteras finansiering så att de slipper konkurrera med idrottsklubbar om föreningsbidrag.
– Att skyddat boende för hotade kvinnor och deras barn ska finnas i alla kommuner.
– Att kommuner, landsting och myndigheter ska ha handlingsplaner för hur man ska bekämpa mäns våld mot kvinnor och flickor.

Ska vi slippa rädslan måste också våldet tas på allvar och bekämpas.

Vänsterpartiet har krävt mer pengar till kommuner och landsting i statsbudgeten de senaste 4 åren. Tack vare det har exempelvis nedskärningar kunnat stoppas och utrymmet blivit större för att höja kvinnors löner.
Men vi vill satsa mycket mer på jobb och välfärd. För att kunna göra det måste vi bli fler och större!

Rösta på Vänsterpartiet den 17 September!

Är Vänsterpartiets förslag om 200 000 nya jobb i offentlig sektor verkligen realistiskt? Snabbfakta för den som vill tänka själv.
(Klicka på bilden för förstoring)

• 1990 fanns det 1,61 miljoner anställda i offentlig sektor.
Idag är det 1,33 miljoner. Alltså 280 000 färre anställda.
(Se diagram här ovanför)

• Vänsterpartiets förslag skulle innebära att vi nästan – men
bara nästan – kom tillbaka till samma antal anställda som
vi hade 1990.

• Vår samlade produktion (BNP/capita) uppgick 1990 till
205 000 kronor per invånare. Idag är vår samlade
produktion 260 000 kronor per invånare.

• Idag går storföretagen med rekordvinster, men istället för
att investera dem i nya jobb, ökar aktieutdelningarna.
Årets aktieutdelning beräknas uppgå till ofattbara
170 miljarder kronor.

• På två år (2002-2004) har VD-lönerna i de 100 största
industriföretagen ökat med 33%. Det är dom som brukar
kräva återhållsamhet av sina anställda.

• Mellanskillnaden mellan a-kassa och riktig lön för 200 000
offentliga jobb är ungefär 17 miljarder.

• Den borgerliga alliansen föreslår skattesänkningar på
80 miljarder de två första åren efter valet.

(Klicka på bilden för förstoring)

Vård och omsorg skall finansieras gemensamt och vara likvärdig för alla. Vi inom Vänsterpartiet motsätter oss bestämt de vinstdrivande vårdbolag som alltmer har tagit över driften av vård och omsorg i kommuner över hela landet. Vi ifrågasätter konsekvenserna av vinstuttag i verksamheter som till nästan nittio procent består av personalkostnader. Äldreomsorgen är en personalkrävande verksamhet, och vi vill erbjuda en god omvårdnad för brukarna med den personal som krävs. Ett privat företag som hävdar att de kan driva verksamheten till ett lägre pris, med samma kvalitet och som dessutom ska ha en egen vinst måste skära i utgifterna. Den senaste tidens debatt kring Eskilshems äldreboende visar tydligt att vår oro inför privatiseringen var befogad och att besparingarna handlar om personal.
Vård och omsorg ska fortsätta att utvecklas i kommunal verksamhet

Vård och omsorg skall finansieras gemensamt och vara likvärdig för alla. Vi inom Vänsterpartiet motsätter oss bestämt de vinstdrivande vårdbolag som alltmer har tagit över driften av vård och omsorg i kommuner över hela landet. Vi ifrågasätter konsekvenserna av vinstuttag i verksamheter som till nästan nittio procent består av personalkostnader. Äldreomsorgen är en personalkrävande verksamhet, och vi vill erbjuda en god omvårdnad för brukarna med den personal som krävs. Ett privat företag som hävdar att de kan driva verksamheten till ett lägre pris, med samma kvalitet och som dessutom ska ha en egen vinst måste skära i utgifterna. Den senaste tidens debatt kring Eskilshems äldreboende visar tydligt att vår oro inför privatiseringen var befogad och att besparingarna handlar om personal.

Om ett privat företag påstår sig kunna driva verksamheten med samma kvalitet som idag men med färre i personalen måste man fråga sig om kommunen är en ineffektiv organisation eller drivs av andra värden. I kommunen har vi politisk makt att arbeta för att fler ska erbjudas heltid och rimliga arbetsvillkor inom vård och omsorg. Vi gör det utan att ställa det i relation mot vinst. Med upphandling släpper nämnden makten över personalpolitiken. En minskning av personal i verksamheten men med samma bemanning på tider där många händer behövs måste betyda att man erbjuder arbetsscheman med många deltider och delade turer. Det är anställningsvillkor som kommunen som arbetsgivare uttryckligen strävar efter att komma ifrån. Den ofrivilliga deltidsarbetslösheten som drabbar främst kvinnor som arbetar i kvinnodominerade yrken är ett uttryck för bristen på jämställdhet i samhället.

Som politiker kan man i en upphandling vara med och forma det underlag med krav som vi tycker är viktiga i en verksamhet som Eskilshem. Konsekvensen blir ändå att politiken avsäger sig makten att styra de skattepengar som vi är valda att förvalta på ett demokratiskt sätt. Den demokratiska processen byts ut mot en juridisk och de politiska möjligheterna att styra minskar. Eftersom man skriver avtal med utövaren så binder man sig vid en kostnad för en ganska lång tid framöver oavsett vad som händer med den kommunala ekonomin. Om kommunen skulle drabbas av en ekonomisk svacka och politiken tvingas att skära i andra verksamheter kan de privata hålla sig lugna med sina avtal och fortsätta plocka ut vinst. Det anser vi är orimligt. En annan negativ effekt är att kontinuiteten försämras då en ny upphandling ska ske med ett visst antal år emellan. Det innebär oro både för brukare och för personal då det är möjligt att utförare byts ut vid varje ny upphandling.

Vi inom Vänsterpartiet kan tänka oss alternativa driftsformer som komplement till de offentliga. Vi tror att kooperativ och ideella organisationer kan tillföra kvaliteter som ibland går utöver det kommunen har att erbjuda. Då handlar det om att brukarna får ett alternativ. I fallet Eskilshem är det en befintlig verksamhet som byter ekonomisk huvudman. Att låta skattepengar övergå i privata bolagsvinster anser vi är fel. Blir det pengar över i en offentligt finansierad verksamhet skall de gå tillbaka in i verksamheten.

Lagen om offentlig upphandling har stora brister som den ser ut idag. Lokalt förankrade kooperativ och icke vinstdrivande företag har inte samma möjligheter att ta sig in på marknaden som de stora vårdbolagen – bolag som har en samordnande ledning och struktur och kan pressa priserna. Upphandlingssystemet och den osäkerhet det skapar är en viktig förklaring till att den privat drivna vården i så hög grad koncentreras till ett fåtal stora vårdföretag. Erfarenheter från andra kommuner visar att föreningar och mindre aktörer inte klarar konkurrensen mot de stora bolagen. Man kan därför inte säga att det är en konkurrenssituation på marknaden som leder till verksamhetsutveckling och mångfald.
Låt oss i stället fortsätta den pågående utvecklingen inom den kommunala vård- och omsorgsverksamheten!

Firat Nemrud
Ordförande Vänsterpartiet Eskilstuna

Emil Berg, Partistyrelseledamot i Vänsterpartiet skriver:

Stora delar av Västsahara har i över tre decennier varit ockuperat av Marocko – en ockupation som strider mot alla folkrättsliga principer. Västsahara är idag Afrikas sista koloni. Landet var tidigare spanskt men någon korrekt avkolonisering genomfördes aldrig.

Stora delar av Västsahara har i över tre decennier varit ockuperat av Marocko – en ockupation som strider mot alla folkrättsliga principer. Västsahara är idag Afrikas sista koloni. Landet var tidigare spanskt men någon korrekt avkolonisering genomfördes aldrig.

Istället ockuperades Västsahara av sitt grannland Marocko vilket under lång följd av år förhindrat och förhalat en korrekt genomförd avkoloniseringsprocess, där Västsaharas folk kan bestämma om sin framtid. Marocko har straffat ut sig genom att man konsekvent brutit mot FN:s resolutioner och beslut och brutit mot ingångna överenskommelser.

Befrielserörelsen Polisario som företräder det västsahariska folket har gjort stora eftergifter för att gå Marocko till mötes, vilka bara avfärdats av Marocko.

Idag erkänner Afrikanska Unionen (AU) Västsaharas regering SADR som landets legitima regering. Andra länder i världen utanför Afrika gör det också. Det är hög tid att Sverige, som en stat som håller folkrätten och de mänskliga rättigheterna högt, också erkänner SADR som Västsaharas legitima regering.

Emil Berg
Partistyrelseledamot Vänsterpartiet