Skip to main content

Motion om gratis parkering för miljöfordon.

Norrköping, Halmstad, Umeå, Göteborg, Sundsvall, Lilla Edet, Karlstad, Falkenberg, Uddevalla, Östersund, Växjö, Kungsbacka, Skellefteå, Kristianstad, Skövde, Stockholm, Västerås, Örebro och Mölndal är några exempel på kommuner som på olika sätt infört gratis parkering för miljöfordon.
Norrköping, Halmstad, Umeå, Göteborg, Sundsvall, Lilla Edet, Karlstad, Falkenberg, Uddevalla, Östersund, Växjö, Kungsbacka, Skellefteå, Kristianstad, Skövde, Stockholm, Västerås, Örebro och Mölndal är några exempel på kommuner som på olika sätt infört gratis parkering för miljöfordon.

Växthuseffekten påverkar det globala klimatet i Eskilstuna liksom i andra svenska städer/kommuner och det finns problem med miljökvalitetsnormen för luften. Den stora boven är fordonstrafiken.

Nya modeller av miljöfordon kommer nu bland annat från SAAB och Volvo. För att stödja en snabb etablering av miljöfordon bör Eskilstuna införa samma regler om gratis parkering som många svenska städer/kommuner har.

Vänsterpartiet vill

att Eskilstuna kommun inför regler för gratis parkering för miljöfordon

Eskilstuna 05-12-12

Behåll Eskilshems äldreboende i kommunal regi!

I Eskilstuna har den styrande majoriteten varit restriktiv med att konkurrensutsätta kommunala verksamheter inom vård och omsorg. Nu ligger det ett förslag till beslut att konkurrensutsätta verksamheten vid Eskilshems Äldreboende. Vi i Vänsterpartiet tycker inte att det är ett bra förslag och kommer att rösta emot.

I Eskilstuna har den styrande majoriteten varit restriktiv med att konkurrensutsätta kommunala verksamheter inom vård och omsorg. Nu ligger det ett förslag till beslut att konkurrensutsätta verksamheten vid Eskilshems Äldreboende. Vi i Vänsterpartiet tycker inte att det är ett bra förslag och kommer att rösta emot.

Det finns ett konkurrensprogram för kommunen där det står att vi måste inleda en framsynt planering och investera klokt, för att ha en effektiv kommunal verksamhet som är i takt med förändringen i ålders- och behovsbilden. På vilket sätt är det klokt att lägga ut en verksamhet på entreprenad? Det är inte ekonomiska skäl som ligger bakom, hävdar socialdemokraterna, utan det ska generera i verksamhetsutveckling. Man förväntar sig alltså att ett privat alternativ ska vara bättre än det som bedrivs kommunalt. Vad är det för utveckling man hoppas på? Runt om i Sverige har kommunerna under 90-talet provat att lägga ut äldreomsorg på entreprenad. I dag kan man se att de förväntade fördelarna inte har funnits och flera kommuner börjar kommunalisera verksamheterna igen. Socialstyrelsen har skrivit en rapport och menar att det I många avseenden saknas kunskaper om konsekvenserna av att konkurrensutsätta äldreomsorgen. Det går därför inte att dra några entydiga slutsatser om huruvida privat utförd äldreomsorg skulle vara av bättre kvallitet och billigare än verksamhet som drivs i kommunal regi.

Vem är det som ropar efter entreprenadverksamhet i vård och omsorg? Detta har varit ett borgerligt krav i många år. Det finns inget stort tryck från allmänheten, inte från de boende, inte från anhöriga, inte från personalen. Vad är det som gör att tiden är rätt för Socialdemokraterna nu?

Är det brist på tilltro till våran egen förmåga som gör att man vill köpa in tjänster för att utveckla verksamheten eller är det en brist på fantasi? Vi saknar argumenten som ska tala om varför det är viktigt att genomföra en upphandling. Verksamhetsutveckling är vi helt övertygade om att vi kan åstadkomma i våra verksamheter även om de drivs i kommunal regi.

Det är svårt att se några fördelar med att konkurrensutsätta en verksamhet men de negativa effekterna kan vi se tydligt. En negativ effekt är att vi tappar den ekonomiska kontrollen. Eftersom man skriver avtal med utövaren så binder man sig vid en kostnad för en ganska lång tid framöver oavsett vad som händer med den kommunala ekonomin. En annan negativ effekt är att kontinuiteten försämras då en ny upphandling ska ske med ett visst antal år emellan. Det innebär oro både för brukare och för personal då det är möjligt att utförare byts ut vid varje ny upphandling.

Alternativa driftsformer är inte något vi säger kategoriskt nej till. Om kreativa personer ser att det saknas inslag i vår kommunala äldreomsorg och vill starta verksamhet i privat eller kooperativ form så är vi positiva. Då handlar det om verklig konkurrens och att brukarna får ett alternativ. I fallet Eskilshem är det en befintlig verksamhet som byter ekonomisk huvudman. Det ger inte ökad konkurrens och det tillför inte Eskilstunas skattebetalare något mervärde.

Vi ser inga fördelar med att lägga ut ett väl fungerande äldreboende på entreprenad. De argument vi hittills har hört känns ganska ihåliga och övertygar inte oss om att detta är rätt väg att gå.

Sara Molander
Åsa Ghaderi
Magnus Karlsson
Ledamöter i Vuxennämnden för Vänsterpartiet

Kräv en folkomröstning om EU:s nya grundlag! Behöver vi en Europapresident?

Det finns ett förslag om ny grundlag som ska gälla för alla medlemsländer i EU. Det handlar i högsta grad om oss här i Sverige. Den nya grundlagen är inte en utveckling av demokratin utan handlar om att flytta stora delar av makten från folket till Bryssel.
Det finns ett förslag om ny grundlag som ska gälla för alla medlemsländer i EU. Det handlar i högsta grad om oss här i Sverige. Den nya grundlagen är inte en utveckling av demokratin utan handlar om att flytta stora delar av makten från folket till Bryssel. Sveriges självbestämmande inskränks och de stora ländernas makt stärks. Vår egen grundlag blir underordnad EU-rätten. Tanken är att EU ska bilda en gemensam försvarsunion och den svenska neutraliteten blir ett minne blott. Det här är inte ett vanligt fördrag mellan självständiga stater utan ett steg mot ett Europas förenta stater med en president i toppen. Förslaget är så omfattande att det kräver en folkomröstning! I flera andra länder ska det ordnas folkomröstningar. Varför inte i Sverige? Törs inte regeringen låta folket avgöra en så viktig frågan? Tror inte regeringen att det svenska folket är kompetenta nog att avgöra detta? Var finns demokratin? Vänsterpartiet kräver en folkomröstning!

Vänsterpartiet
Ahmet Sewki
Frida Skoglund
Sara Molander

Särskilt yttrande: Kommunstyrelsen 2005-06-07

Tillståndsprövning enligt miljöbalken av Eskilstuna flygplats mm.

I det läge som frågan om flygplatsens framtid är förstår vi att det är nödvändigt att kommunen tar över ansökan om miljöprövning. Frågan om flygplatsens framtid måste hanteras på ett så klokt och ansvarfullt sätt som möjligt och då är det rimligt se till att kommunen tar ett ansvar trots att inte ägarfrågan är löst.

Tillståndsprövning enligt miljöbalken av Eskilstuna flygplats mm.

I det läge som frågan om flygplatsens framtid är förstår vi att det är nödvändigt att kommunen tar över ansökan om miljöprövning. Frågan om flygplatsens framtid måste hanteras på ett så klokt och ansvarfullt sätt som möjligt och då är det rimligt se till att kommunen tar ett ansvar trots att inte ägarfrågan är löst.

Vi kan idag inte se någon möjlighet för Eskilstuna Kommun att äga flygplatsen på lång sikt. Ett ägande av en flygplats kan bli en ekonomisk belastning som inte går att försvara i relation till andra kommunala verksamheter.

Därför anser vi att det är mycket viktigt att utreda flera alternativ i frågan om flygplatsens framtid och göra en analys av möjligheter, risker och konsekvenser av möjliga vägar att gå.

Vänsterpartiet

Tommy Hamberg & Sara Molander

Särskilt yttrande: Vuxennämnden 2005-03-23

Upphandling hemvård område Snopptorp.

I processen med att upphandla hemvård område Snopptorp har vi blivit allt mer övertygade om att upphandling av vård och omsorg inte är en bra väg att gå.
Upphandling hemvård område Snopptorp.

I processen med att upphandla hemvård område Snopptorp har vi blivit allt mer övertygade om att upphandling av vård och omsorg inte är en bra väg att gå.

Lagen om offentlig upphandling har en utformning som gör att det är omöjligt att upphandla utifrån värdegrunden att inte låta vinstdrivande företag utföra vård och omsorg. Lagen är till för att skydda konkurrensen på marknaden men leder i praktiken till en osund konkurrens där det är svårt för mindre företag, kooperativ och föreningar att hävda sig gentemot de kapitalstarka vårdbolagen.

Vänsterpartiet

Sara Molander & Åsa Ghaderi

Vård och omsorg ska fortsätta att utvecklas i kommunal verksamhet

Vård och omsorg skall finansieras gemensamt och vara likvärdig för alla. Vi inom Vänsterpartiet motsätter oss bestämt de vinstdrivande vårdbolag som alltmer har tagit över driften av vård och omsorg i kommuner över hela landet.
Vård och omsorg skall finansieras gemensamt och vara likvärdig för alla. Vi inom Vänsterpartiet motsätter oss bestämt de vinstdrivande vårdbolag som alltmer har tagit över driften av vård och omsorg i kommuner över hela landet. Vi ifrågasätter konsekvenserna av vinstuttag i verksamheter som till nästan nittio procent består av personalkostnader. Äldreomsorgen är en personalkrävande verksamhet, och vi vill erbjuda en god omvårdnad för brukarna med den personal som krävs. Ett privat företag som hävdar att de kan driva verksamheten till ett lägre pris, med samma kvalitet och som dessutom ska ha en egen vinst måste skära i utgifterna. Den senaste tidens debatt kring Eskilshems äldreboende visar tydligt att vår oro inför privatiseringen var befogad och att besparingarna handlar om personal.

Om ett privat företag påstår sig kunna driva verksamheten med samma kvalitet som idag men med färre i personalen måste man fråga sig om kommunen är en ineffektiv organisation eller drivs av andra värden. I kommunen har vi politisk makt att arbeta för att fler ska erbjudas heltid och rimliga arbetsvillkor inom vård och omsorg. Vi gör det utan att ställa det i relation mot vinst. Med upphandling släpper nämnden makten över personalpolitiken. En minskning av personal i verksamheten men med samma bemanning på tider där många händer behövs måste betyda att man erbjuder arbetsscheman med många deltider och delade turer. Det är anställningsvillkor som kommunen som arbetsgivare uttryckligen strävar efter att komma ifrån. Den ofrivilliga deltidsarbetslösheten som drabbar främst kvinnor som arbetar i kvinnodominerade yrken är ett uttryck för bristen på jämställdhet i samhället.

Som politiker kan man i en upphandling vara med och forma det underlag med krav som vi tycker är viktiga i en verksamhet som Eskilshem. Konsekvensen blir ändå att politiken avsäger sig makten att styra de skattepengar som vi är valda att förvalta på ett demokratiskt sätt. Den demokratiska processen byts ut mot en juridisk och de politiska möjligheterna att styra minskar. Eftersom man skriver avtal med utövaren så binder man sig vid en kostnad för en ganska lång tid framöver oavsett vad som händer med den kommunala ekonomin. Om kommunen skulle drabbas av en ekonomisk svacka och politiken tvingas att skära i andra verksamheter kan de privata hålla sig lugna med sina avtal och fortsätta plocka ut vinst. Det anser vi är orimligt. En annan negativ effekt är att kontinuiteten försämras då en ny upphandling ska ske med ett visst antal år emellan. Det innebär oro både för brukare och för personal då det är möjligt att utförare byts ut vid varje ny upphandling.

Vi inom Vänsterpartiet kan tänka oss alternativa driftsformer som komplement till de offentliga. Vi tror att kooperativ och ideella organisationer kan tillföra kvaliteter som ibland går utöver det kommunen har att erbjuda. Då handlar det om att brukarna får ett alternativ. I fallet Eskilshem är det en befintlig verksamhet som byter ekonomisk huvudman. Att låta skattepengar övergå i privata bolagsvinster anser vi är fel. Blir det pengar över i en offentligt finansierad verksamhet skall de gå tillbaka in i verksamheten.

Lagen om offentlig upphandling har stora brister som den ser ut idag. Lokalt förankrade kooperativ och icke vinstdrivande företag har inte samma möjligheter att ta sig in på marknaden som de stora vårdbolagen – bolag som har en samordnande ledning och struktur och kan pressa priserna. Upphandlingssystemet och den osäkerhet det skapar är en viktig förklaring till att den privat drivna vården i så hög grad koncentreras till ett fåtal stora vårdföretag. Erfarenheter från andra kommuner visar att föreningar och mindre aktörer inte klarar konkurrensen mot de stora bolagen. Man kan därför inte säga att det är en konkurrenssituation på marknaden som leder till verksamhetsutveckling och mångfald.
Låt oss i stället fortsätta den pågående utvecklingen inom den kommunala vård- och omsorgsverksamheten!

Vad blir bättre med entreprenad i äldreomsorgen?

I dagarna diskuteras Eskilshems äldreboende i Vuxennämnden. Förslaget är att det ska konkurrensutsättas och läggas ut på entreprenad. I Folket 4/3 kan vi läsa om personal och anhöriga som känner oro inför framtiden. De har samlat namn och uppmanar politikerna i vuxennämnden att tänka om.
I dagarna diskuteras Eskilshems äldreboende i Vuxennämnden. Förslaget är att det ska konkurrensutsättas och läggas ut på entreprenad. I Folket 4/3 kan vi läsa om personal och anhöriga som känner oro inför framtiden. De har samlat namn och uppmanar politikerna i vuxennämnden att tänka om. Vi som sitter i vuxennämnden för vänsterpartiet håller med och kommer att rösta emot förslaget då vi inte tror att en upphandling av verksamheten har några positiva effekter.

I en upphandling av en verksamhet är det fortfarande kommunen som har det yttersta ansvaret för att se till att verksamheten håller bra kvalitet. Eftersom man skriver avtal med utföraren så binder man sig vid en kostnad för en ganska lång tid framöver oavsett vad som händer med den kommunala ekonomin. Det innebär att kommunen släpper möjligheten att kunna styra verksamheten i perioderna mellan att avtalen skrivs. Vi tror på att behålla kontrollen för verksamhet och kostnader för att kunna styra omsorgen dit där behovet finns. En annan effekt är att kontinuiteten försämras då en ny upphandling ska ske med ett visst antal år emellan. Leder upphandling till skifte av entreprenör följer en ny period av omställning vilket innebär oro både för brukare och för personal.

Upphandlingssystemet och den osäkerhet det skapar är en viktig förklaring till att den privat drivna vården i så hög grad koncentreras till ett fåtal stora vårdföretag. Lokalt förankrade kooperativ och icke vinstdrivande företag har inte samma möjligheter att ta sig in på marknaden som de stora vårdbolagen som har en samordnande ledning och struktur och därför möjligt att söka uppgifter och kontrakt på flera håll. Man kan därför inte räkna med att det är ideella organisationer och icke vinstdrivande företag som kommer att få uppdraget att driva Eskilshem. Är det vår vilja att eskilstunabornas skattepengar ska gå till vårdbolag utan lokal förankring och med syftet att tjäna pengar på omsorgen om våra äldre? Risken för att det kommer att vara resultatet av en upphandling är överhängande.

I grunden handlar det om ideologiska skillnader och synen på hur vi förvaltar våra gemensamma skattemedel. Ett privat vårdbolag räknar med vinst. Den vinsten dränerar kommunen på pengar som skulle kunna användas till att förbättra servicen till eskilstunaborna. Vi tror på att använda våra gemensamma medel till en generell välfärd där varje krona går tillbaka till skattebetalaren och inte som vinst i ett bolag.

I Sverige är vi bra på att balansera kostnadskontroll med jämlik vård och omsorg av hög kvalitet. Det vi saknar i Sverige och som ofta återkommer i debatten är valfrihet. Om man jämför Sverige med länder som erbjuder en högre grad av valfrihet kan man se att de har en sämre finansiell hållbarhet, mindre jämlik vård/omsorg och sämre eller likvärdig kvalitet. En ökning av valmöjligheten leder till sämre finansiell hållbarhet, minskad jämlikhet och sämre resultat i de system som finns i världen idag. En ökad valfrihet leder till sämre välfärd för flertalet. Lösningen kan alltså inte vara att ta över modeller från andra utan måste vara att ta vara på det vi har och arbeta för att utveckla den kommunala verksamheten utan att släppa kontrollen över kostnaden.

Vi saknar argumenten som ska tala om varför det är viktigt att genomföra en upphandling. Det är inte ekonomiska skäl som ligger bakom, hävdar socialdemokraterna, utan det ska generera i verksamhetsutveckling. Verksamhetsutveckling är vi helt övertygade om att vi kan åstadkomma i våra verksamheter även om de drivs i kommunal regi och några ekonomiska fördelar med entreprenadverksamhet tycks inte heller finnas. Undersökningar visar att det i de kommuner där man lagt ut delar av sin verksamhet har en högre kostand än de som driver omsorgen helt i kommunal regi. Entreprenadverksamhet i omsorgen sparar alltså inga pengar åt skattebetalarna och det finns heller inga belägg för att det skapas en bättre kvalitet. Så vi frågar oss, precis som många andra i Eskilstuna. Varför?

Sara Molander
Åsa Ghaderi
Magnus Karlsson

Ledamöter i vuxennämnden för vänsterpartiet

Det offentliga rummet

I vårt gemensamma offentliga rum trängs kommersiella krafter för att få synas. Man säljer inte bara varor utan varumärken och livsstilar. Reklamen invaderar oss i samhället och ockuperar människors tankar och drömmar. Det mesta är till salu och människor ses som objekt som konsumerar.
Motion

Det offentliga rummet

I vårt gemensamma offentliga rum trängs kommersiella krafter för att få synas. Man säljer inte bara varor utan varumärken och livsstilar. Reklamen invaderar oss i samhället och ockuperar människors tankar och drömmar. Det mesta är till salu och människor ses som objekt som konsumerar. Fler köpcentra tränger undan ickekommersiella mötesplatser för människan. Samtidigt som allt större delar av det offentliga rummet blir privatägt krymper utrymmet för den fria opinionsbildningen. I ett samhälle som värnar om yttrandefriheten och demokratin måste människor ses som aktiva och skapande individer och inte som passiva konsumenter.

Vi frågar oss om kommunen kan ställa krav och slå vakt om vårt gemensamma utrymme i planprocesser av nya miljöer som har karaktär av ett offentligt rum, t ex nya köpcentra. Vi vill att kommunen tar initiativ i överläggningar med fastighetsägare och trafikföretag för att öka tillgången till det privatägda offentliga rummet. Tillstånd för att bedriva opinionsbildning ska enligt vår mening inte ligga på kommersiella verksamheter utan är en fråga som ska avgöras av våra demokratiskt styrda myndigheter. I planarbetet bör även reklamfria ytor finnas med. Målsättningen ska vara att människors tillgång till reklamfria ytor ska öka i Eskilstuna.

Med anledning av detta yrkar vi

att kommunfullmäktige uppdrar åt berörda nämnder att utreda möjligheterna att öka den reklamfria miljön i Eskilstuna kommun

att kommunfullmäktige uppdrar åt berörda nämnder att utreda möjligheterna att öka yttrandefriheten i privatägda offentliga rum

Eskilstuna 2005 09 29

Eskilstuna behöver en social översiktsplan

I maj 2005 antog Kommunfullmäktige den nya översiktsplanen för Eskilstuna Kommun. Där har vi slagit fast i vilken riktning vi vill att vår stad ska utvecklas i sin fysiska utformning. Stadsplanering har en stor betydelse för att människor i staden ska må bra och vi ska utforma staden till en hälsosam och vacker plats att leva på.

I maj 2005 antog Kommunfullmäktige den nya översiktsplanen för Eskilstuna Kommun. Där har vi slagit fast i vilken riktning vi vill att vår stad ska utvecklas i sin fysiska utformning. Stadsplanering har en stor betydelse för att människor i staden ska må bra och vi ska utforma staden till en hälsosam och vacker plats att leva på.

Staden måst också fyllas med medborgare som har ett bra liv och det måste finnas den trygghet som gör att människor utvecklar sina resurser och vill bidra till sin egen och samhällets utveckling. För tio år sedan skrev Vänsterpartiet en motion om att utarbeta en social översiktsplan. I den står ”För att kommunen ska klara sin åtaganden på ett någorlunda rimligt sätt behövs en social översiktsplan som parallell till den fysiska. Kommunen behöver skapa ett sammanhållet program där det sociala skyddet tydliggörs. Ekonomiskt bistånd, arbetslinjen, missbrukarvård, utsatta kvinnors situation, barnens skydd mot övergrepp, ungdomars rättigheter, invandrares rättigheter etc. etc.”

Motionen blev besvarad i Kommunfullmäktige med svaret att det fanns skäl med att vänta med ett ställningstagande i avvaktan på ny socialtjänstlag som förväntades ställa krav på en social översiktsplan.

Idag är läget att vi har en ny fysisk översiktsplan, den nya socialtjänstlagen har varit i bruk sedan 1996 och där finns inget krav på social översiktsplan. Frågan är fortfarande aktuell och en social översiktsplan skulle vara värdefull för att

– tydliggöra och därmed kunna utjämna skillnader i levnadsvillkor
– se till att den sociala tryggheten omfattar alla
– främja medborgarnas engagemang i samhällsfrågor

Vi har idag flera nämnder som arbetar med de sociala frågorna och den sociala sektorn måste aktivt deltaga i samhällsplaneringen. Där kunskapen om människors villkor finns mäts effekterna av samhällplaneringen bäst.

Därför anser vi

Att fullmäktige beslutar uppdra åt samtliga berörda nämnder att utarbeta en social översiktsplan.

Eskilstuna

Läs Kajsas tal från första maj!

Kamrater och mötesdeltagare första maj.
Jag vill börja mitt tal till er idag med en uppmaning. Vi behöver alla krafter som försvarar kommunernas verksamheter – våra gemensamt ägda och beslutade verksamheter. Kommunernas ekonomi måste stärkas. Det finns krafter som påstår att kommunerna har god ekonomi. Det finns andra krafter som försöker lura i oss att politikerna försnillar och reser upp alla pengar så att det är meningslöst att betala skatt. Min uppmaning till er är att i varje läge se bakom och argumentera emot dessa krafter. Var tredje kommun har fortfarande underskott i sin ekonomi. De som har budget i balans har tvingats göra stora nedskärningar. Det är klart man blir förvånad över regeringen – men sannerligen också över miljöpartiet. De deltar i att marknadsföra bilden att kommunernas ekonomi är ljus. Då ska det nu till exempel bli intressant att se hur pass god kommunernas ekonomi är, när det kommer till medlemmarna i Kommunalarbetarförbundet. Kommunal har som vanligt slitit hårt för sina lönekrav. Deras verklighet är att antingen få som svar från arbetsgivarsidan är att det saknas pengar. Eller att bli stoppade av sina egna i LO-borgen.

Kommunal tillsammans med andra vänsterkrafter har nu tvingat fram garantier för att vi ska minska löneskillnaderna. Att kommunerna ges ett ekonomiskt utrymme handlar alltså både om att kunna bedriva en verksamhet med god kvalité och att kunna höja kvinnors löner. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är omotiverade, osakliga, ovärdiga och fullständigt oacceptabla.


Kommunernas ekonomi måste också stärkas för att skapa de riktiga arbeten som behövs för att vi ska klara välfärden. Därför blir man ju så evinnerligt trött på denna ständiga uppdykande pigdebatt. Vi har nu dragit med den i 12 år. Och jag får en känsla av att den håller på att blossa upp igen. Jag ska nu göra en jämförelse mellan förslagen att skattesubventionera hushållsnära tjänster, alltså att återinföra pigor åt män och överklass, med att istället satsa på kommunernas ekonomi.


Finland införde pigsystemet för fyra år sedan, med avskräckande resultat. Pigavdraget har gett ca 3000 heltidstjänster och kostat staten cirka 830 miljoner kronor. Denna summa skulle i Sverige räcka till 3200 vårdbiträden på heltid i den offentliga sektorn. Det finska exemplet visar alltså att subventioneringen för det första inte skapar fler jobb. Den flyttar bara sysselsättningen från en sektor till en annan. Arbetskraften ska alltså tas från den offentliga sektorn och på så sätt hjälpa männen och överklassen att köpa sig fria från att ta reda på sin egen skit.


Det finska exemplet visar nämligen att den del av subventioneringen som använts till hushållsarbete i störst utsträckning utnyttjas av män i 40-årsåldern. Det innebär ju att lågavlönade kvinnor i Kommunal får gå in och ta den ekonomiska kostnaden för det hushållsarbete som männen vägrar att utföra. Män får städningen utförd på statens bekostnad! Ja ni hör ju själva. Jag säger  – Inga pigor till männen och överklassen! Istället ska vi naturligtvis fortsätta subventionera den offentliga sektorn.

Rätten till arbete är central för arbetarrörelsen. Att skapa låglönearbeten med tillfälliga eller osäkra anställningsvillkor är inte vägen att gå för att förverkliga denna rätt att bidra till samhället. En villkorslös anpasning till det internationella kapitalet, som inte längre behöver ta några lokala strider utan helt enkelt bara flytta, är också meningslöst. Vi måste ta strid  för rätten till arbete, skärpt arbetsrätt och internationell solidaritet istället för unken protektionism. Återanställ människor i offentliga arbeten som underhåller våra gemensamma tillgångar och bygger ut välfärden så att barngrupperna på dagis kan minska och de gamla få sin omsorg. Ta strid för vår rätt att beskatta de rekordhöga vinsterna i näringslivet. 2004 delades 165 miljarder ut till aktieägarna, vilket motsvarar 7.3 procent av BNP.

Den 1 januari nästa år läggs Utlänningsnämnden ner. Äntligen! Nu måste vi se till att det nya, mer rättssäkra systemet inte havererar redan från starten. Därför vill jag uppmana er att stödja det sk Påskuppropet som är ett intitiativ från Sveriges kristna råd. Den som stödjer Påskuppropet kräver en allmän ”amnesti” för asylsökande. Det gäller alla de som nekats asyl och därför gömmer sig, liksom de som överklagat avvisningsbeslut till Utlänningsnämnden och nu väntar på besked. Framför allt är det naturligtvis en humanitär inställning som ligger bakom kravet på allmän amnesti, eftersom den asylprocess vi har haft fram till nu tvingar människor att leva i ovisshet och skräck för avvisning under så lång tid. Sverige har ju i praktiken slutat följa FN:s flyktingkonvention. Men det handlar alltså också om att redan nu börja värna om det nya system som träder i kraft i och med att Utlänningsnämnden läggs ned den 1 januari nästa år. Den som stödjer Påskuppropet menar att det nya systemet inte ska börja med att behandla ett stort antal ärenden som hänger kvar från Utlänningsnämndens tid.


Regeringen måste ställas till svars för den tragedi man skapat. Det krav som så länge förts fram på rättssäkerhet i asylprocessen ska nu snart förhoppningsvis bli verklighet. Men vi kan inte, som regeringen, vägra se de människor som systemet misshandlat. Regeringen måste pressas i flyktingpolitiken. Påskuppropet är ett sätt. Namninsamlingen pågår till den 9 maj, det är hög tid för alla som vill stödja uppropet att göra en insats. Skriv ditt namn här idag och ta med en lista till din arbetsplats tilll nästa vecka också.


Ge alla de som tvingas gömma sig och alla de som väntat så länge chansen att återfå sitt människoovärde. Ge det nya rättsäkrade systemet en chans att fungera från start. Utlänningsnämnden överlämnade i veckan ett ärende som gäller en familj från Uzbekistan till regeringen för prövning. I familjen finns ett av de många barn som i väntan på uppehållstillstånd drabbats av uppgivenhetssymtom. Nu utgår vi från att detta innebär att regeringen tänker besluta att de barn som befinner sig i detta allvarliga tillstånd ska får stanna. Det är ett beslut som kommer i elfte timmen. Det är bråttom för de här barnen. Nu hoppas vi på det enda riktiga beslutet den här frågan i en i övrigt havererad asylpolitik.


Mötesdeltagare. Vänstermänniskor! Jag vill ta det här tillfälet i akt och vädja till er om ytterligare ett sorts motstånd. Jag vill vädja till er egen förmåga att stå emot de europeiska tendenserna till nynationalism. En nynationalism som också sträcker sig in i vänstern. En tro om att motståndet mot det internationella kapitalet i första hand utgörs av det nationella självstyret. Jag anser faktiskt att det finns partier i vänstergruppen i EU-parlamentet som präglas av gammal nattstånden kommunistisk nationalism. Men vi kan aldrig rädda miljön nationellt. Vi kan inte nå framgång om vi bara försöker mota arbetslösheten lokalt eller sätta emot det internationaliserade kapitalet nationellt. Låt oss inte gå i fällan att bli en vänster som gråter krokodiltårar över den försvinnande nationalstaten. Kan vi inte lova varandra att inte bli en del av geografiska maktblock som bekämpar varandra politiskt och bygger murar kring sig själva. Visst – högern måste mötas på hemmaplan. Men inte till priset av det vi nu ser utspela sig i vårt grannland Danmark.


Vi får hålla tungan rätt i mun, kamrater. En smutskastningskampanj mot den svenska välfärden pågår. Om resultatet blir det som smutskastarna önskar – en borgerligt regering – skulle takten öka i utförsäljningen av det offentliga öka dramatisk. Så låt ossför allt i världen försvara en av världens bästa föräldraförsäkringar, låt oss försvara världens mest utbyggda barnomsorg, låt oss försvara ett av världens bästa och mest öppna skolsystem, låt oss försvara ett av världens mest omfattande sociala skyddsnät och en internationellt sett stark arbetsrätt. Men låt oss inte göra det till priset av unken nationalism.


Arbetare i alla länder – förena er! Feminister i alla länder – förena er! Miljöaktivister i alla länder – förena er.


Människorättsaktivister i alla länder – förena er.

Tack kamrater!